Mitt i Argentina

San Telmo är numera ett minne blott, och istället är det Palermo som gäller. Vi har nu installerat oss i vår nya lägenhet i Buenos Aires betydligt mer moderna delar. Små mysiga kvarter med är nu utbytta mot höghus och luftkonditionering.

Lägenheten är fin, men betydligt mindre än vår förra. Dock kommer det vara betydligt renare med tanke på att vi har städhjälp en gång i veckan som håller rent här. Perfekt!

Dags att bege sig ut för att kika lite på grannskapen och kvarteren här omkring, samt få lite mat i sig.

Ikväll: Fotbollslir!

Bilder kommer senare.

En av mina absoluta favoritsidor på nätet är wikipedia. Denna webbplats, som ofta är ovärdigt hatad av lärare, innehåller det mesta som kan vara värt att veta. Vilket land som har störst folkmängd, när Mikael Persbrandt föddes eller vilket årtal Christofer Columbus egentligen upptäckte Amerika, för att dra några exempel. Det bästa med wikipedia är ändå deras "Visste du att...", som de uppdaterar på startsidan. Oftast mycket intressant läsning och kanske något att ha användning för i en framtida frågesport. För tillfället ligger dessa uppe:

"Visste du att...

… Schapelle Corby (bilden) år 2005 dömdes till 20 års fängelse för drogsmuggling på Bali i Indonesien?
… Sidney Leslie Goodwin var en 19-månader gammal engelsk pojke som dog vid förlisningen av Titanic och vars kropp identifierades år 2007?
… den tyske läkaren Petrus Kirstenius blev livmedikus hos drottning Kristina trots att han själv föredrog filologiska studier?
… fysikern Arne Kaijser är ledamot av såväl KVA som IVA?
… Cocaine är en energidryck med mycket koffein som har fått utstå hård kritik, bland annat från läkare som anser den vara olämplig?"
Wikipedia.se

Man lär sig något nytt varje dag!

Fortsättning på Patagonienäventyren kommer nu.

Vi tog oss från skitstaden Gobernador Costa till betydligt trevligare El Bolsón, utanför Bariloche. Trist och mulet väder byttes till solsken och värme. Och jacka byttes till t-shirt. Eftersom vi anlände på en lördag var det marknad och grejer nere på stan och jag passade på att fynda några Patagoniska (stavning?) hantverk. En fickplunta och en mini-plånbok i skinn.

Dag två i El Bolsón, och jag och pappa bestämmer oss för att göra en utflykt i det gröna. Vi kniper en taxi upp till Cabeza del Indio (indianhuvudet). En fantastisk utkiksplats över närliggande sjöar och det underbara landskapet. Från indianens huvud gick vi sedan en timmes lång promenad till Cascada Escondida. Här fanns ett naturskönt vattenfall och en trevlig fikaplats. Riktigt häftigt att se vattenfallet, som trots att det var litet, ändå var väldigt mäktigt. Banan och drickyoggi mättade hungriga magar och gav tillbaka känseln i våra lår, som nästan börjat krampa efter vandringen.

En kul händelse var när vi skulle gå ut och äta på kvällen. Vi gick till parillan och beställde varsin stor köttbitt. Till köttet tänkte jag att jag skulle testa en lokal klassiker. Hallonöl! Letade upp det från menyn och pekade ut till den vänliga servitrisen. En stund senare kommer hon tillbaka med, vad jag tror, hallonöl. Häller upp det i glaset och då inser jag (pappa först). Detta är banne mej ingen öl. Jag har lyckats beställa hallonkräm, eller hallonsoppa om ni så vill, till köttet. Pinsamt värre. Men god var den!

Sista dagen i El Bolsón bestämmer sig jag och pappa för att åka ut till stadens största ölfabrik. Här tillverkas allt från chokladöl och hallonöl till vanlig ljus lageröl. Vi blev bjudna på en gratistitt in i fabriken och det var verkligen intressant att se hur öl görs. Man inser inte riktigt hur lång tid det tar att göra öl. Det är nämligen inte bara en gång som ölen destilleras och finslipas och gud vet allt. Den snälle ägaren gav oss fyra flaskor som tack för att vi besökte hans trevliga bryggeri.

Hur smakade ölen då? Läs om det här.
 

 
 
 

I lördags var jag och pappa, tillsammans med en rad andra svenskar (Läs Bromans blogg här), och kollade på fotbollsderbyt Huracán-San Lorenzo. Matchen i sig hade inget större underhållningsvärde, däremot hettade det till rejält innan avspark. San Lorenzo-supportrar angrep de stackars poliser som stod placerade på bortasektionen. Efter rejäla batongingrepp, slagsmål och tårgas fick snutarna till sist kapitulera och förflytta sig från San Lorenzos del av läktaren. Efter den här incidenten kom matchen sedan igång, cirka halvtimmen försenad. I övrigt var inramningen fantastisk och hemmasupportrarna sjöng halsen av sig, nederlaget till trots.

San Lorenzo tog en relativt bekväm 2-0-seger. Man behövde inte förta sig nämnvärt mot ett ack så uddlöst hemmalaget. Huracán förmådde inte att skapa någon riktigt het målchans på hela matchen. Framförallt inte efter att lagets ena mittback snackat (?) sig till sitt andra gula kort i början på den andra halvleken. Trots landslagsspelarens Mario Bolattis trygga defensiva mittfältsspel blev det alltså förlust, och laget är fortfarande nästsist i tabellen.

Noterbart är att Boca ligger på en niondeplats och River på en fjortonde. Toppar ligan gör istället uppstickarna Banfield, tätt skuggade av Newell´s Old Boys.

  
 

Våra favoritvänner från Gobernador Costa ställde gärna upp på bild.

Efter två dagar i trevliga och turistvänliga Puerto Madryn, fick pappa en fullständigt lysande idé (enligt honom). Den löd: "Nu skiter vi i turister och åker till ett ställe där vi slipper dom jävlarna". Sagt och gjort.

Vi tog en skabbig semi cama till andra sidan landet, ganska nära Chiles gräns och hamnade. Ja, varfan hamnade vi någonstans?

Framåt kvällen steg vi av bussen i Gobernador Costa. Staden som Gud glömde, staden som alltid sover och staden inte sett en turist sedan 1800-talet. Och här stannade vi. I två jävla nätter (ursäkta språket).

Anledningen till att vi gjorde ett stopp i GC var att staden grundlades, eller grundades om man så vill, av en svensk, Oskar Lundqvist.

Annat intressant i den lilla byn var den snälla tantiton som ägde vandrarhemmet där vi bodde, att järnbutiken även var en cykelverkstad och bokhandel och att apoteket sålde Converse-skor.

Klockan 04.00 natt två lämnade vi Gobernador Costa. För alltid. 

Här kommer fler bilder från Puerto Madryn och valskådningen:

        

Efter en resa på bussen som tog längre tid än flygresan London-Buenos Aires var vi slutligen framme i Puerto Madryn. Vi kom dit tidigt på morgonen och möttes av snålblåst och en kyla som var långt ifrån Buenos Aires fina sommarväder. Jag slet upp min jacka ur väskan (nedtryckt i botten) och drog huvan över huvudet.

Hostel Maranata blev vårt hem i Puerto Madryn, där vi tillbringade två nätter. Ett sprillans nytt hostel med fullständigt värdelösa lås. Som på så många andra ställen måste man tråckla med nyckeln ett antal gånger innan man lyckas ens få in nyckeln i hålet. Annars var det kanon. Mysiga rum, trevlig personal och en relativt okej frukost.

Dag två i PM gav vi oss ut på en guidad safaritur som skulle visa sig bli otroligt spännande. Med sin "spanglish" guidade Diana oss igenom ett gigantiskt område med, ja, mest barmark faktiskt. Ibland dök det dock upp spännande djur, något pappa skriver mer detaljerat om i sin blogg. 

Första riktiga stoppet gjordes vid lunchtid och det var dags för, just det, lunch. Men inte bara. Förutom kött och chorizos skulle pausen också bjuda på sjölelefanter. Inte på tallriken naturligtvis, utan vid stranden låg en förbannat massa sjölelefanter. Djuren var egentligen inte så mycket att se, men det var en fantastisk utsikt och vy över stranden vi fick uppelva.

Alberto greppade åter tag i ratten och satte foten på gaspedalen. I alla fall i några minuter, för nästa stopp var bara kort därefter, då vi kommit fram till pingvinernas tillhåll. Här fick vi tillfälle att stifta bekantskap med pingviner, i varje fall en pingvin. Det var inte riktigt lika exotiskt som jag föreställt mig, men är man uppväxt med Pingu i lera är det kul att få en verklighetsbild av hur en pingvin ser ut.

 

Turens stora höjdpunkt var "whale watching". Det var dags att på nära håll få möjligheten att se valar. Tillsammans med 30-40 andra valsugna människor åkte vi ut på havet för att få åtminstone få en skymt av en val. Men det blev betydligt mer än så. Efter en relativt lugn start kom valarna och hälsade på. Under båten, bredvid och omkring simmade och hoppade valar. Riktigt häftigt och en mäktig upplevelse. Dessvärre är jag ingen mästerfotograf och mina bilder på de fula (ja, närbilderna visar deras fula drag) djuren är mediokra.

Mer bilder kommer i ett senare inlägg

Åter i San Telmo och Buenos Aires efter cirka tio dagar på resande fot. Det har varit en häftig resa med mängder av upplevelser att bära med sig. Jag och fader Per har besökt flera intressanta plater och jag kommer inom kort dela med mig av berättelser från resan till Patagonien. Tyvärr fick resan ett tråkigt slut då jag varit sjuk med feber och kräkningar under hemresan samt gårdagen. Idag är det dock bättre och förhoppningsvis ännu bättre imorgon.

Hola!

Den nagot dryga bussresan pa 20 timmar gick relativt fort, trots att chaufforen tog det mer an lugnt over farthinder och jarnvagsoverganger. Att han stannade vid dessa ligger faktiskt narmare sanningen. Men runt nio-snaret var vi iaf framme.

Jag och fader Per hittade oss ett hostel har i Puerto Madryn (studera kartan!) och vi har bokat in oss for val/pingvin-utflykjt imorgon. Forhoppningsvis en upplevelse utover det vanliga.

Senare i veckan gar farden vidare mot Chiles grans, dar bland annat Guvernor Costa (stavning?) och Barriloche ska besñkas.

Jag tackar fñr mig tills vidare,
pa aterseende!

Med tanke på att pappa haft två raka festdagar (födelsedag+fars dag), så väljer jag att nu i efterhand internet-gratulera min käre fader. GRATTIS!

Nu väntar nya äventyr för mig och fader Per. Imorgon (måndag) hoppar vi på Don Ottos långfärdsbuss mot sydligare breddgrader. Vi ska ta oss ner till Puerto Madryn, som är en liten turistort i Patagonien, Argentinas sydligaste "landskap".

Resan fortsätter sedan inåt landet till pittoreska byar och annat intressant vi finner på vägen. Hursomhelst blir detta en spännande utflykt.

En utflykt utan, ja det är faktiskt sant, medtagen dator, så vår rapportering kommer vara ytterst sparsam. Bli med andra ord inte förgrymmade om det inte dyker upp ett blogginlägg på ett tag. På återseende om cirka en vecka.

Fotograf Tell in action

Trots att vi äter ute flera dagar i veckan bildas stora berg av disk emellanåt. Min och pappas taktik att diska varannan gång fungerar ändå bra, tycker i alla fall jag. Och jag tror faktiskt fader Per håller med.

Men, efter att jag avslutat min disksession tidigare idag kommer pappa på att han använde den ena av disksvamparna till toastolens rengöring. Eftersom vi har två svampar, så är det alltså 50% chans att vår köttfärssås som vi avnjöt till lunch innehöll rester av avföring. Huh, ja.

Problemet är i alla fall åtgärdat nu, och vi slipper diska således diska med en bajssvamp numera.

Pappa inviger den nya disksvampen

I låten "Vertigo" av U2 lär Bono ut lite spanska, då han i början sjunger "uno, dos, tres, catorce". Ett, två, tre, fjorton alltså. Märkligt märkligt. Rykten säger att Bono var en aning berusad när han skrev texten. I alla fall, ni kan lyssna på låten här om så önskas.

Tänkte även jag dela med mig av lite spansk/argentinska ord eller uttryck som jag har kommit i kontakt med under min vistelse i Buenos.

Empanada - Klassisk snabbmat. Är ungefär som en mini-pirog och kostar cirka fem kronor stycket. Mycket prisvärda!

Concha tu madre - Ett vanligt förekommande i Argentina, främst inom fotbollen. Ordagrant tänker jag inte översätta uttrycket, då det inte alls lämpar sig i skrift (Din mammas nånting, ja). 

Puta - Skulle kunna tänka mig att detta är en något mildare svordom. Som svenskans "fan" eller "helvete" gissar jag på.

Asado - Ett av det mest självklara med Argentina. Du får inte lämna landet innan du ätit en rejäl asado, det vill säga en typisk argentinsk barbecue. Kött, kött, kött.
Wikipedia skriver: För att citera den argentiska nationalhjälten (litterär) Martín Fierro av José Hernández: "Todo bicho que camina va a parar al asador" eller "allt kryp som går hamnar på grillen".

Fernet con coca - En typisk och populär argentinsk grogg. Fernet Branca med coca cola helt enkelt.

La cuenta, por favor - Om du inte har för avsikt att testa en springnota, så är det detta du säger när du ätit klart. Notan, tack.

Mas o menos - Rakt översatt till svenskan blir det "mer eller mindre", men "ungefär" är nog en vettigare översättning. Används flitigt här nere. Funkar till det mesta.

Andra vanliga spanskaglosor:

Gracias - Tack
Hola - Hej
Chau - Hejdå
De nada - Varsågod, det var så lite så
Una cerveza, por favor - En öl, tack

 

Vilken fasansfull natt det har varit. Regnet, åskan och blixtarna förstörde min sömn fullständigt. Precis när jag hunnit somna (oklart när jag somna) börjar pappa skrika att klockan snart är tio. Vad fan? Var blev natten av?

Det regnar fortfarande i B.A och vädret verkar lika grått som en gråsuggas rygg. Tur att det finns ljusglimtar i vardagen. Ikväll är det fotbollsdags och jag är sugen som fan, regnet till trots. Förra veckan gick det lite halvknackigt, framförallt i det defensiva där jag slarvade en del. Så förhoppningsvis blir de en liten revansch ikväll!

Córdoba-utflykter

Mitt ute på den argentinska landsbygden, bland gauchos och peruanska paso-hästar hittade jag och pappa en Kristianstadstjej. Hedda Wachtmeister arbetar som guide och hästskötare på en av Argentinas finaste hästgårdar.

Gården var otroligt fin och omgivningen var något av det vackraste man sett. Vi blev kanonbra bemötta av både Hedda och hennes trevlige chef, Kevin, som dessutom bjöds oss på en välsmakande lunch.

 

Córdoba-utflykter

Jag och pappa besökte Villa General Belgrano, en liten by utanför Córdoba som är känt för att varje år anordna Oktoberfest. Villa G Belgrano grundades 1930 av tyska invandrare, något som tydligt avspeglas på stans hus. Det känns mer som om man är i en by i Alperna än i Argentina. Oktoberfest gick av stapeln några veckor innan vi besökte stan, vilket märktes tydligt. Det mesta var stängt och inte många människor syntes till, men vi drack i alla fall god öl och åt kalasfin mat. Köpte dessutom Simpsons-öl!

Villa General Belgrano, Córdoba